16 jan. 2017

Avis

Magen står åt alla möjliga håll. Födelsedagsfika hos grannen är inte att leka med.


Strax innan det var dags att laga middag vräkte jag i mig av chokladtemat. Motivationen att göra
köttfärssås var inte i topp. Men nu är det gjort och uppätet.
Fotade en tjej idag och blev fruktansvärt avundsjuk på hennes hud. Vissa människor har en hy som
ljuset bara älskar. Som gör den sammetslen och fantastisk. Som är raka motsatsen till min. Inte för
att jag menar att jag har taskig hy, men särskilt fotogenisk är den inte.
Funderar på en serie den här veckan: "Dagens avundsjuka". Kan bli rätt spännande (för mig iaf) att
se om jag är avundsjuk på nåt varje dag.
Annat jag varit avundsjuk på idag: Såg två stycken hurtbullar som tog en rask promenad nu på
kvällen. Blev väldigt avundsjuk eftersom jag gärna gjort det själv men ansåg att det var för kallt.
Blev också avundsjuk på grannens pappa som berättade att han läst latin i 18 terminer. När ska jag
bli så pass intresserad av något som gör mig intressant?
Hann också bli avundsjuk på alla med nyare mobiler än Ipone4s (vilket i stort sett är alla) och alla
som inte behöver bh när dom visar sig bland folk.
Ska som sagt bli intressant att se vilka som drabbas av avundsjukan i morgon. Återkommer om det.

15 jan. 2017

Vill ha vår

Igår var planen att åka till Åbyggebybadet. Vilket vi också gjorde men eftersom det stod två bilar där
åkte vi förbi. En utflyktsplats där det redan är folk känns aldrig lockande. Jag förstår mycket väl
varför dom sa "This town ain´t big enough for both of us" i Vilda Western, eller vart det nu var man
sa så. En utflyktsplats är alltid för liten för ett nytt sällskap. Så är det.
Vi gjorde ett nytt försök idag.


Yippie, inga dryga korvgrillare där idag!
Det är 67 dagar kvar till våren, läste jag.


Vi väntar tålmodigt.


Nej, det gör vi förresten inte. Vi vill ha vår. Nu.


Enligt fb

Den övergivna känslan när man möts av det här på facebook:


Det känns som man gjort sitt på jorden när man får reda på det här:




14 jan. 2017

Spännande

Som jag sagt förut: Jag njuter av att få rensa! Idag rensade jag i överskåpen i ett av rummen på
övervåningen. Skåp jag mer eller mindre glömt bort, så det var rätt spännande.
Mickes gamla analoga Pentax-utrustning låg där. I "inte-behålla-högen" hamnade det om jag fick
bestämma men han vill gå igenom utrustningen först. Okej, men varför? Analog Pentax, jag lovar
att han aldrig kommer att använda det igen. Kan slå vad om några tusen faktiskt.
I ett av skåpen låg min gamla Packard Bell. Den trodde jag var förlorad sen länge. Lite lustigt att jag
igår slängde sladden till just den datorn. (rensade i ett annat skåp igår)
Det är jäkligt konstigt det här. Jag slänger Packard Bell-sladden i tron om att datorn är borta sedan
länge, och så dyker den upp efter alla år dagen efter?
Tur var att Micke hade sin Packard Bell-sladd kvar. Nu kan jag utforska vad som ligger där innan
den slängs. För det ska den.


Hittade också ett underbart tyg som jag fått av svärfar. Kanske blir det några kuddöverdrag av det.


Kolla här vad jag hittade längst in i skåpet:


Ett EP-album! Micke köpte det på 60-talet. Både hans och min EP-samling låg däri. Bland annat mitt
första skivomslag som jag fotade!


1981 tog jag bilden på Lena och Olle i vardagsrummet i Stigslund där jag bodde då. Hur det kom sig
att bilden blev ett skivomslag minns jag inte.
Min skivsamling var rätt brokig. Gyllene Tider och New Order (första omslaget).
Jag var 12 år när jag lyssnade på Lynsey De Paul. Tyckte låten var kanon. Intresserade kan lyssna
HÄR.


Har några överskåp kvar att gå igenom. Spännande. Ja, jag menar allvar. Det ska bli jättespännande.

13 jan. 2017

A man´s gotta do...

Eftersom jag har haft en tämligen ointressant dag finns det inte så mycket att skriva om. Det jag gjort
kan inte intressera någon, knappt mig själv. Men vissa saker måste göras. A man´s gotta do what a
man´s gotta do, som jag skulle kunna sagt om jag var man.
Hade jag varit en stor bloggare hade jag nu fått på moppo för dessa ord. Det är ju en jäkla tur att det
bara är ni som läser min ofeministiska reflektion över livet.
Ett litet avbrott i vardagen, om jag nu kan kalla detta återkommande inslag för avbrott, var vår utflykt.
Micke hade kikaren med sig. Jag såg ju rådjur sist och han hoppades på någon liknande
naturupplevelse.


Inte en fågel, inte ett levande väsen förutom en joggande äldre dam såg vi till.
Det var lika bra att strunta i naturupplevelser och hugga in på glöggen.


 Jag kör det här igen: A man´s gotta do what a man´s gotta do:


Jag hoppas att detta innebär att det är slut med mitt harvande vid diskbänken dagarna i ända.


12 jan. 2017

Nervöst

Så här nervös var jag på Bilprovningen i morse:


I min budget ryms det inte några tvåor och ombesiktningar. Jag tänkte goda tankar och sände
telepatiska hejja-på-rop till Opeln när jag såg hur den kämpade sig igenom kontrollantens noggranna
undersökningar.


Den lilla rackaren gick igenom! Inte felfri, men skavankerna var så pass lindriga att det inte krävde
något återbesök.
Och apropå skavanker: Micke kom hem idag! Yippie! Några mediciner rikare och med bra mycket
mer ork än de senaste dagarna.
Jag har bestämt mig för att vi inte ska äta samma gamla vanliga mat vareviga dag. Oftast blir det ju
så. Man gör det man kan. Gamla säkra kort.
Men inte idag. Idag blev det kyckling med tomat och gremolata. Till det passar en julmust årgång
2016 fint.
I morgon blir det hjortskavgryta. Julmustresterna till det.

Det är för tidigt att säga om det döljer sig en riktigt finfin kock bakom den fasad ni är vana att se. Jag
är ännu inte riktigt hemmastadd med mitt nya gastronomiska jag.

11 jan. 2017

Städar ut

Nu är julen utstädad! Hittade julgransflaggorna efter svärföräldrarna som jag letade så mycket efter
när granen skulle kläs. Så dags nu.


Av Frida fick jag den här kudden. Förra året fick jag burken av henne. Det här lär bli enda gången
dom poserar tillsammans. Det är svårt att ha en burk i soffan eller en kudde på diskbänken, där
burken i vanliga fall står.


Det enda som påminner om tider som varit är några gröna kulor.


Vi får väl se vad Micke och Ella tycker om mitt initiativ att städa bort julen. Inte för att jag bryr mig,
men det ska bli intressant att höra.

10 jan. 2017

Tillbaka

Tidigt i morse skjutsade jag Micke till sjukhuset på en planerad ultraljudsundersökning av hjärtat.


Väldigt tidigt, som ni ser.
Eftersom undersökningen skulle ta en timme tog jag en väldigt tidig morgonpromenad. Stötte på den
här fina mannen och blev smått förälskad:


Vilken otroligt fin staty!
När jag kom tillbaka till ultraljudsrummet mötte jag Dr Gunnar. Han var på där för att hämta Micke
och ta honom raka vägen till sjukhussängen. Hjärtat arbetade alldeles för tungt för hans eget bästa.
Så nu är han inlagt igen.


Vi har fattat att nåt inte stått rätt till de senaste dagarna så det känns bra att han är under uppsikt nu.
Och valuta för skattepengarna får vi också.

Firar jul

Snabba puckar. Nu har hon åkt igen. Precis som femtonåringen är hon inte pigg på att bli fotad.
Jag fattar inte, dom har en mamma som jobbar som fotograf, dom borde väl vara van?
Vilka dryga ungar jag fick, haha!
Jag - dryg? Absolut inte.
I vilket fall, igår hade vi en andra julafton.


Ja, ni ser, inte nån fotosugen tjej där inte. I paketet döljer sig ett lyxig Body Shop-set.
Bakom de stängda ögonen döljer sig vackra blå ögon.
Julparty igår alltså. Utan julmat...


...men dock hade jag fixat en gran. En Plan B-gran eftersom vi var tvungen att kasta ut den riktiga.