10 nov. 2017

Tackar inte nej

Man vet att man har goda vänner när de bjussar på drinkar (igår) och man vet att man har en bra man
när han bjussar på lunch (idag).
En vacker dag blir det paybacktime. Då är det jag som står för notan!
Det kanske låter konstigt att jag har en karl som betalar lunchen åt mig, men vi har skilda ekonomi.
Det har vi haft sen tidernas begynnelse och sen jag började som frilans har det varit ännu viktigare för
mig att vara självförsörjande. Men jag är inte den som säger nej om han undrar om han får bjussa på
lunch på Böna Café. Det vore ju att gå för långt.


Jag är ju en retro-människa. Tyvärr har jag på senare tid känt att det skulle vara trevligt med lite
bonnromantik också. Hjälp, det är ju inte min stil! När och varför började jag känna så här? Ett litet
bonnromantiskt kök vore väl gulligt, tänker jag för mig själv. Jättejobbigt. Efter alla dessa år - jag är en främling för mig själv tydligen.


Jag var glad att jag bytte till vinterdäck igår. Riktigt bra timing.


Vi strosade omkring lite grand.


Solen lyste in i båthusen och gav en julig stämning. 


Hav + sol + måttlig vind = perfekt.


Vi letar alltid efter säl när vi är vid havet. Idag fick vi skrämmande nyheter av en karl. Någon hade
sprängt med dynamit i havet och dödat en jäkla massa sälar. Hoppas verkligen att dom får tag på den
ligisten!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar